Åtgärder för vattnet

Det finns många olika åtgärder man kan göra för att hjälpa vattenmiljön, alla kan hjälpa till! För många av nedanstående åtgärder finns det hjälp att få i tillvägagångssätt samt i finansiering med bidrag, och kanske har du en egen idé utöver det som står här? Välkommen att kontakta oss!

Våra vattenmiljöer förekommer i stor variation, ingen plats är lik den andra. Det är därför viktigt att anpassa åtgärden till den aktuella platsens förutsättningar. Det finns säkerligen många ännu oupptäckta åtgärder som kan hjälpa våra vattenmiljöer, vi behöver lyssna på beprövad erfarenhet men också våga tänka nytt! Tillsammans kommer vi framåt.

Våtmark. Foto: Therese Parodi

Våtmark
Vårt landskap behöver fler våtmarker! En våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära under markytan, i nivå med markytan eller strax över markytan. Man räknar även in vattenområden som är täckta med växtlighet. Det finns många olika typer av våtmarker, ex. fosfordammar som är speciellt konstruerade för att rena bort fosfor, man kan sedan samla upp det fosforrika materialet och föra tillbaka det till åkrarna. Att ha mer vattenytor i landskapet har många fördelar;

• Ökar biologisk mångfald (fler djur- och växtarter)
• Renar vattnet från näringsämnen så som kväve och fosfor
• Kan dämpa höga vattenflöden och fungera som vattenreserv vid torka (se rubriken “bevattningsdamm” nedan)
• Kan binda växthusgaser
• Viktig boplats för hotade arter
• Ökar grundvattenbildningen istället för att vattnet spolas ut mot havet
• Rekreationsområde för fiske, fågelskådning, jakt m.m.

Tvåstegslösning
Skiljer sig från ett vanligt vattendrag genom att kanterna är tvådelade som i ett trappsteg. I mitten finns en djupfåra för att vattnet ska kunna rinna även under låga flöden. Detta minskar risken för uttorkning som är negativt för de vattenlevande djuren. När vattenflödet är högt rinner vattnet ut över de båda terrasserna på sidorna.

• Terasserna på sidorna binder näring och andra ämnen i växtligheten istället för att det spolas ut mot havet
• Terasserna medför att vattendraget har större möjlighet att karva ut sin ursprungliga slingrande form i landskapet.
• Minskar uttorkning av vattendrag
• Minskar översvämning
• Håller mer vatten på land istället för att spolas ut mot havet och ökar på så vis grundvattenbildningen
• Minskar rensningsbehovet av vattendraget

Skyddszon/Kantzon & Anpassad skyddszon
En skyddszon är en zon längs med ett vattenområde (vattendrag, dike, sjö, damm) som är beklädd med växtlighet. Den utgör en gräns mellan åkermark och vattenområdet. Det finns även något som kallas Anpassad skyddszon – skillnaden är att dessa kan placeras ut just där markerosionen sker, det behöver alltså inte vara vid ett vattendrag utan exempelvis mitt på åkermark. Fördelar med skyddszoner är att:

• Läckage av näring och andra ämnen så som ex. växtskyddsmedel minskar
• Växtligheten binder marken och minskar erosion
• Regnvatten och annat vatten tas upp av växtligheten och stannar på land istället för att rinna ut i vattnet
• Tillför dött material till vattendraget som blir föda till djuren i vattendraget
• Fler växter och djur kan leva i skyddszonen vilket ökar biologiska mångfalden

Trädplantering längs vattendrag
Vattendragens kvalité, samt djur och naturliv gynnas av att ha träd omkring sig, och även närområdet påverkas positivt. Extra fördelaktigt är att plantera träd som blommar, som då drar till sig fler pollinatörer. Exempel på träd som kan vara bra är: Sälg (Salix sp.), Oxel, Lind, Äpple/Vildapel, Körsbär, Kastanj, Rönn, Klibbal, Hassel, Lind, Skogslönn, Hagtorn, Körsbärsplommon/Mirabell. Fördelarna med träd längs ett vattendrag är att:

• Träden ger vattnet skugga så att temperaturen håller sig nere och blir mer jämn, det är fördelaktigt för djurlivet
• Skuggningen leder till minskad produktion av alger och andra vattenväxter som i sin tur minskar igenväxning av vattendraget
• Trädrötter blir gömställen för vattenlevande djur såsom fiskyngel och bottenlevande insekter
• Trädens rötter binder marken och minskar erosion
• Träden drar till sig fler djurarter så som fåglar och insekter, ökar den biologiska mångfalden
• Dött organiskt material blir föda åt de vattenlevande djuren
• Träden kan ta upp näringsämnen som annars hamnat i vattendraget/havet
• Andra arter kan ha nytta av träden som spridningskorridorer i landskapet
• Renar luften
• Skapar rekreationsvärden

Svämplan
Ett annat namn för detta är flodplan och flodslätt. Svämplan är plana ytor intill ett vattendrag där vattnet vid höga flöden kan svämma över.

• Minskar erosion vid höga flöden
• Binder näring och andra ämnen
• Håller mer vatten på land vilket blir boplatser för olika djur

Återslingring/meandring av vattendrag
Återslingring (så kallat meandring) av vattendrag gör god miljönytta. Vattendragen har historiskt sett blivit uträtade för att göra mer plats för odlingsmark – i rätade vattendrag har mycket av den naturliga variationen försvunnit. Man kan gräva om vattendragen för att efterlikna dess naturliga form som är att slingra sig fram. Vattendrag kan också med de rätta förutsättningarna och med tidens gång börja karva ut sin naturliga form. Slingrande vattendrag är bra för att:

• Vattnet syresätts mer, vilket gynnar djurlivet
• Minskar erosionen och därmed underhållet av vattendraget genom att vattenhastigheten sänks
• Tar längre tid för vattnet att spolas ut i havet, mer vatten på land har många fördelar för djur- och natur
• Näringsämnen och andra ämnen binds mer istället för att spolas ut
• Mer vatten hålls på land istället för att spolas ut och ökar på så vis grundvattenbildningen

Bevattningsdamm
Den största skillnaden mellan en våtmark och en bevattningsdamm är att bevattningsdammen grävs djupare. Bevattningsdammen fylls på med vatten naturligt och medför att vattenförbrukningen till bevattning minskar. Bevattningsdammen kan bidra med samma goda miljöeffekter som våtmarken.

Lekgrus till fisken
Fiskar så som bl.a. havsöringen simmar från havet upp längs åarna för att fortplanta sig (så kallat leka). För att de ska kunna fortplanta sig på bästa sätt behövs grusiga bottnar med stenar av lämplig storlek. Honorna lägger sin rom mellan stenarna där de efter befruktning får ligga i fred och mogna. En väldigt bra miljöåtgärd är att på lämpliga ställen kasta ned rätt slags grus för att underlätta fiskarnas fortplantning.

Ta bort vandringshinder för fisken
Det är viktigt att det finns tillgängliga vandringsvägar för fisken att ta sig upp längs åarna, men på många platser finns det hinder i vägen så som exempelvis kvarnar, dammar etc. Genom att ta bort dessa så kan vi få fler fiskar i våra vatten som kan fortplanta sig.

Bilda faunapassager
I flera vattenmiljöer har djurens naturliga vägar tagits bort eller blockerats. Faunapassager är passager för djuren som kan återskapas eller bildas. Man kan till exempel anlägga en bro för uttrar, eller en passage där fiskarna har möjlighet att ta sig uppströms om det till exempel är för brant.

Tillförsel av död ved
Att tillföra död ved i och intill ett vattendrag på de rätta platserna kan göra god nytta då den biologiska mångfalden ökar. Djurlivet i och intill vattendraget gynnas av död ved och det blir viktiga boplatser för alla möjliga typer av djur.

Uppdatera ditt enskilda avlopp Många enskilda avlopp har gammeldags och ineffektiva reningsförmågor. Genom att uppdatera din avloppsanläggning kan du förbättra reningen av avloppsvattnet och förhindra att näring och bakterier läcker ut i naturen. Kontakta Miljöförbundet för vidare rådgivning. https://www.ystad.se/ystadosterlenmiljo/

Skörda vass i våtmarken I täta vassbestånd blir det ofta dyigt, brist på syre och svårt för fiskar och andra djur att leva och reproducera sig. Genom att skörda vass under sommaren när näringsinnehållet i vassplantorna är som högst kan du bidra till att motverka övergödning.

Mocka i hästhagen
Hästarnas gödsel i hagen hamnar många gånger i våra vatten och påverkar negativt. Genom att mocka i hagen, helst ett par gånger i veckan, samt se till att hästarna inte går för nära vattendrag och diken kan du minska läckaget av näringsämnen från hagen.

Text: Therese Parodi