Biologi

Julebodaån – biologi

Fisk

Kallt vatten, rena bottnar och god tillgång på föda gör att det finns gott om både stationär och havsvandrande öring i ån. Julebodaån har en stor andel strömvattensträckor och goda lekbottnar  och är därmed, liksom flera andra åar i regionen,  ett viktigt vattendrag för återväxt av såväl havsvandrande som stationär öring.

Andra förekommande fiskarter är stensimpa, nejonöga och ål. Stensimpa är en art som kräver rent, syrerikt vatten och är en karaktärsart för de östskånska åarna.

Enligt uppgifter från 60-talet fanns även elritsa i de övre delarna, men har inte återfunnits vid provfisken på senare år.

Bottenfauna

I Julebodaån finns det bottenlevade smådjur som är känsliga för föroreningar. De sällsynta arterna Ecclisopteryx dalecarlica, Odontocerum albicorne och Capnopis schilleri finns i ån.

Groddjur
Inom avrinningsområdet finns långbensgroda och strandpadda. Det finns också ett antal platser där lövgroda har funnits.

Fåglar

Forsärla och strömstare är vattenanknutna fågelarter som kräver strömmande vatten och har höga miljökrav. Strömstaren förekommer mest vintertid men enstaka par har häckat vid ån enstaka milda vintrar. Forsärlan häckar ofta i anslutning till gamla kulturrester som kvarnar och stenbroar.

Andra intressanta arter som häckar i åns avrinningsområde är kungsfiskare, lärkfalk, skogsduva, nattskärra, göktyta, gröngöling, mindre hackspett, trädlärka, fältpiplärka, dubbeltrast, gransångare (sydliga rasen), stjärtmes, entita, sommargylling, törnskata, nötkråka och stenknäck.