Julebodaån

Julebodaåns avrinningsområde

Allmänt
Julebodaån omges till största delen av böljande betesmarker och ädellövskog. Den stora fallhöjden tillsammans med god beskuggning gör att ån hyser mycket sällsynta vattenlevande smådjur och stora mängder havsvandrande öring. Området är relativt glest befolkat; Maglehem, Hörrod och S Lokaröd är de tätorter som finns.

Julebodaån rinner upp på Linderödsåsen i närheten av Agusa, där den kallas Agusabäcken, på gränsen mellan Kristianstads kommun och Tomelilla kommun. Agusabäcken mynnar i Hörrödsån vid Hörröds samhälle och mynnar till havet vid Juleboda. Innan ån mynnar till Östersjön rinner den över ett militärt skjutfält.

Hörrödsån och Agusabäcken är båda sänkta och kanaliserade och rinner upp i skogsområdet på Linderödsåsen. Skyddszonerna längs ån används ofta som betesmark vilket har lett till erosion av kanterna.

Avrinningsområde 49 km2
Antal biflöden1
KommunerHörby, Kristianstad, Simrishamn, Tomelilla
Vattendragets längd20 km
Antal sjöar/sjöareal0
Högsta punkt195 möh
Ekologisk statusGod
Kemisk status (med mindre krav)Uppnår ej god

Biologi & Vattenkemi
Julebodaån är det enda vattendraget i verksamhetsområdet som redan idag visar god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Övriga vattendrag visar måttlig, otillfredsställande eller till och med dålig ekologisk status.

I Julebodaån finns många bottenlevande smådjur som är känsliga för föroreningar. Sällsynta nattsländearter (Ecclisopteryx dalecarlica, Odontocerum albicorne) och en renvattenkrävande bäcksländeart (Capnopis schilleri) är några exempel. Kallt strömmande vatten och rena bottnar gör också att det förekommer flera olika fiskarter: nejonöga, ål och stensimpa. Julebodaån utgör också ett viktigt vattendrag för återväxt av såväl havsvandrande som stationär öring.

Forsärla och strömstare är vattenanknutna fågelarter som kräver strömmande vatten och har höga miljökrav. Strömstaren förekommer mest vintertid men enstaka par har häckat vid ån under milda vintrar. Forsärlan häckar ofta i anslutning till gamla kulturrester som kvarnar och stenbroar. Andra intressanta arter som häckar i åns avrinningsområde är kungsfiskare, lärkfalk, skogsduva, nattskärra, göktyta, gröngöling, mindre hackspett, trädlärka, fältpiplärka, dubbeltrast, gransångare (sydliga rasen), stjärtmes, entita, sommargylling, törnskata, nötkråka och stenknäck.

Inom avrinningsområdet finns både långbensgroda och strandpadda. I samarbete med C4 Teknik, Kristianstads kommun, har vattenrådet installerat automatisk flödesmätning i Julebodaån (vid Maglehem). Flöde, temperatur och vattennivå redovisas en gång i timmen.

Vattentemperaturen i Julebodaån är relativt låg året om, vilket antyder att tillskottet av grundvatten är stort. Under torra somrar kan dock stora bevattningsuttag utgöra ett hot mot livet i ån då flödet blir mycket lågt längs delar av sträckan.

Naturvärden
Julebodaån rinner delvis genom Drakamöllans och Kumlans naturreservat. Vid Olseröd och Maglehem är landskapet mycket varierat med betesmarker, åkrar, sandiga områden och lövskog. Vid Blåherremölla finns en mindre ravin med både unika växter och djur. Ravlunda skjutfält är en gräshed som hyser en intressant och varierad flora.

Påverkan
I Julebodaåns avrinningsområde finns få punktkällor som kan påverka vattenkvaliteten i ån. Vid ökad näringsbelastning kan dock den unika bottenfaunan påverkas. Problemområden kan vara reningsverket, erosion i samband med betesdjur och ovarsam skötsel av skogs- och jordbruksmark. Inom avrinningsområdet finns också en hel del dikningsföretag, både öppna diken och täckdiken.