Mölleån
Allmänt
Mölleån är ett litet vattendrag med natursköna omgivningar, gles befolkning och rik biologi trots höga näringshalter i ån. Det bedrivs fruktodling på stora arealer kring Vitaby samhälle ner mot Vitemölla.
Ån har till stora delar kvar sitt slingrande lopp från källan ner till mynningen i Vitemölla. En kraftig fallhöjd leder till mängder av forsande avsnitt i vattendraget. Skyddszoner med skuggande träd och buskar finns längs stora delar av ån.
Avrinningsområde | 18 km2 |
Antal biflöden | 1 |
Kommuner | Simrishamn |
Vattendragets längd | 10 km |
Huvudfårans längd | 8 km |
Antal sjöar/sjöareal | 0 |
Högsta punkt | 175 möh |
Ekologisk och kemisk status | Ej klassad |
Vattenkemi
Vattnet i ån är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor året runt. Näringsämnen kan komma från avloppsreningsverket, bristfälliga avlopp och gödselanläggningar. Läckage från jordbruksmark samt gödselspridning är också en näringskälla.
Hög näringsrikedom leder till hög djur- och växtproduktion i ån. När dessa bryts ner kan låga syrgashalter i vattnet uppmätts.
Biologi
Havsöring vandrar upp i ån varje höst för att leka. Andra fiskarter som har påträffats i ån är skrubba, bäcknejonöga och ål.
Både föroreningståliga och ytterst föroreningskänsliga insektslarver förekommer i Mölleån. Exempel på sällsynta djur som påträffats är nattsländelarven Ecclisopteryx dalecarlica, bäckbaggen Elmis aenea och olika bäcksländor.
Enstaka lokaler för lövgroda, långbensgroda och strandpadda finns inom avrinningsområdet
Naturvärden
Mölleån ligger i gränsen till naturreservatet för Vitemölla strandbackar som utgör ett viktigt område ur naturvårdssynpunkt. Området är en sandstepp med intressant sandflora.
Landskapet kring Krubbemölla är varierat och vackert med tät ädellövskog.
Vid Ryadal finns två områden med klibbal som blivit klassade som sumpskogar av Skogsstyrelsen.
Vid Grevlunda finns en vacker bokskog som växer på den kuperande marken. Här finns en bäckravin med betesmarker och fuktlövskogar.
Bästekille backar är högt belägna fäladsmarker med en damm och till ytan mindre våtmarker.
Påverkan
Det finns ett kommunalt avloppsreningsverk i Vitaby samhälle. Vid kraftig nederbörd kan bräddningar av orenat vatten ledas till ån. Andra näringskällor kan vara gödselspridning och bristfälliga gödselvårdsanläggningar. På vissa sträckor används skyddszoner som betesmark och kan orsaka förhöjd risk till erosion av kanterna.
Under torra somrar är stora bevattningsuttag ett hot mot livet i ån då uttaget kan orsaka total uttorkning vid delar av sträckan.